Vaknade upp imorse och kände fortfarande ingen skillnad från igår. Ett år äldre och jag känner mig inte ett dugg yngre. Om jag får lite jul snart med lite semester kanske jag kan bli åtminstone 2 år yngre. Eller?!En sak kan vi iallafall vara enade om, och det är att shit vad sliten man känner sig så här inpå årsknutens sista dagar. Jag går och toklängtar tills vi får åka till Härjedalen den 22 december. Herregud så skönt det ska bli att få mysa på däruppe några dagar. Behöver jag säga att Mattias längtar också? Nä, tänkte väl det. Han har knappt hunnit landa riktigt i Stockholmstempot. Springer förtvivlat mellan tunnelbanan och pendeltågen om eftermiddagarna för att inte bli allt för sen att hämta Vincent på dagis. Stackarn ;-) Gäller att finna ett tempo som passar en själv när man bor och jobbar i stan. Jag är ju van och känner ingen skillnad. Skillnaden känner man när man väl kommit upp till de Norrländska skogarna hos pappa. DÅ gott folk, känner man den. En parantes; Gävlebocken har brunnit ner !! Men vaaaaa, otippat. Inför en traditionsdag för detta, då skulle inte en kotte tycka det var lika roligt att bränna ner skiten.